För tidigt.
DATUM: 2009-05-06 TID: 12:16:19Begravingen är nu över. Hans första månad som en ängel närmar sig med stora steg.
Victor var så glad och kärleksfull. Han hade precis som sin pappa, ett brinnande intresse för alla slags motorer. Han vinkade glatt så fort en buss, mc, ambulans, grävskopa eller helikopter fanns i närheten. Jag saknar de promenaderna, då han satt skrattandes och vinkandes.
Han älskade också färgen rosa, och glittriga föremål, ballonger såpbubblor och smink. Jag saknar när han ville sitta i sängen och borsta mitt hår.
Igår visades Victor på tv3:s Sjukhuset. Det känndes konstigt, som en dröm. Ikväll och imorgon visas han igen. Är det efter de gångerna det blir lättare att förstå att han är borta?
Dina vackra ljusa lockar föll till marken och Din annars så mulliga kropp blev magrare och magrare.
Tumören växte sig större och större.
Benen blev av med sin styrka, medans Ditt hjärtas styrka blev allt starkare.
Visdomen i Dina ögon kom i en aldeles förtidig ålder, och aldeles för tidigt slocknade den.
En stor man i ett litet barn, det var Du.
Du låg ofta i mina armar, Du såg på mig, jag log mot Dig.
Du fanns hos mig, jag fanns hos Dig. "
Som vanligt skriver du så vackert om lille Victor, som vanligt kommer tårarna... Fy vilken j..la sjukdom, den borde inte få finnas! Tänker på Er, Victors alla nära & kära många många styrkekramar från mig.
Kan bara hålla med "mamma till 3" Du skriver lika vackert som din syster om Er älskade Victor. Såg sjukhuset sent igår på tv3 play efter jag kommit hem från jobbet. Hjärtat brast när han dök upp i rutan vilken fantastiskt underbart fin liten gosse. Blev rörd att se Sofie och Peter med. Det går inte att sätta ord på det hela. Varför fick han inte klara det, när han och ni kämpat i så många månader. Jag är så ledsen för Victors och Er skull. Han bor nu på en jättefin plats som ni valt till honom och han är med er hela tiden. Ta hand om varandra, det vill Victor och Vi alla som känner med er och bryr oss om er! Vi finns här för er glöm inte det Victors fina moster.
Åh, jag får svårt att andas, gråten stockar sig i halsen. Sitter på jobbet och det är svårt att få utlopp för all smärta jag känner jag läser den där fina dikten. Känner sån närhet med lilla victor fast jag aldrig lärde känna honom. Det är något magiskt.
Annika om du ser det här! Du kan väl maila mig är du snäll
[email protected]
Det är viktigt.
Jättefint skrivet!!! Gud vad jag lider med er.
Man finner inga ord.
<3 kramar om.
Ja din dikt är jättefin!
Tänker så på Victor och Er!
Du måste vara världens bästa moster och människa!
<3
