London

        DATUM: 2009-07-13 TID: 20:11:30
London city är mysigt pa manga sätt och vis, gamla balla byggnader, massor av kladstilar, manniskor, musik, shopping.
Vore det alltid sommar har sa ar det definitivt ett stalle som jag skulle kunna flytta till.
Igar sa var vi pa en pub for att ata middag och ta en cider eller tva. Puben hade uteservering dit folk fick ta med sina husdjur, underbart stalle. Vi satte oss vid ett bord och bestallde in varsin maltid och cider, det tog inte lang tid tills tva killar kom och slog sig ned, de ville att vi skulle spela "scrabblers" med dem vilket var ett erbjudande vi mer än gärna antog. Det visade sig att dessa killar ocksa jobbade pa puben sa alla drinkar var gratis plus att de skulle ha en liten "efterfest" efter puben stangt för allmanheten. Det blev en helkvall med privat liveband bara for oss och goda drinkar (vilka vi än ville ha) och ett massa "scrabblers" spelande. Jätte mysigt verkligen!

Idag hände nagot intressant, eller kanske inte direkt intressant, men nagot väldigt pinsamt, hemskt, roligt, skrattretande, och PATETISKT pa samma gang. Jag och Bianca var pa ett shoppingcenter fullproppat med shopping galna manniskor. Jag hittade ett par solglasögon för 12 kronor och ett gult linne, thats it! Men kön var ungefär 18 kilometer lang sa jag lade undan mina fynd och vi gick ut fran butiken. Nar jag gatt nagra meter sa tar nagon tag i min arm. Security-vakten drar med mig in igen och Bianca följer chockad efter oss. "You know what you have done girl", sager den laskiga vakten och jag fragar vad i hela fridens namn han pratar om. Jo han bad mig öppna min apoteks pase och dar i hade jag rakat lagga det ena paret solglasögon tillsammans med mina egna. De ser nastan identiska ut och jag börjar första missförstandet. Det tror att jag stulit fran affaren. Jag och Bianca börjar ju förstass att skratta högt och försöker förklara situationen, men nej, om jag inte erkännde att jag försökt att stjäla dem sa skulle de kontakta polisen och göra en anmälan, eller sa skulle jag bli kvar i timtals tills jag erkännde. vi satt i förhörsrummet och försökte förklara oss i säkert en timme, MINST. Sa jag hade inte sa mycket val an att erkanna nagot som jag absolut inte menat att göra, haha!

PINSAMT!  

Bianca och jag kände oss som tva brottslingar nar vi leddes ut ur affaren av varsin security-guard gratandes av skrattattacker. Herregud vilken pärs.



Nästa destination: Grekland
0 K o m m e n t a r e r
KATEGORI: Allmänt
Permalink



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback