8 månader
DATUM: 2009-12-14 TID: 17:16:43
8 månader har nu gått.
För mig är det helt obegripligt hur fort tiden har gått sedan Victor lämnade denna värld.
Kom precis hem från graven, där var jag en stund och tände ljus och sjöng "du är det finaste jag vet", krokodil-sången" och Victors och min egna favorit "pannkaka pannkaka-sången".
Ljusen lyste svagt men vackert i mörkret och jag sjöng högt och tydligt för att vara säker på att han hörde mig.
När jag kysste hans sten innan jag skulle gå så hördes ljudet av en helikopter flyga någonstans över åkrarna.
Då föll mina tårar av saknad av min systerson. Då mindes jag hans pekande och hans vackra lilla röst som sa "koppe" när ljudet från helikoptern närmade sig.
Då kändes verkligen känslan av smärta i mitt hjärta. Men jag kan ta vilken smärta som helst för jag vet i alla fall att Victor är fri från sin.
Moster saknar sin hjärtevän! 
30/4-09
Sitter här med tårar i ögonen efter ha läst dina gripande rader om er älskade lilla Victor.
Ljusen lyser här hemma för er prins och jag tänker på er så.
Styrkekramar Malin
<33
Jag tänker på att det är så lång tid jag har följt dig och din familjs resa via era bloggar. Jag minns att Victors öde berörde mig så starkt att jag bara grinade och grinade och grinade i några veckor efter att jag läst om honom i tidningen. KÄnde mig uröljlig för att jag grinade över någon jag aldrig träffat. Men som någon då sa till mig: man behöver inte fundera så mycket på varför man gråter, låt det bara komma, du behöver antagligen det.
Tack för att ni delar med er!
Så fint det låter, din stund hos Victor. Så orättvist att han inte får sjunga tillsammans med dig!
