Lyser för min älskling

        DATUM: 2009-10-28 TID: 21:18:59

4 K o m m e n t a r e r
KATEGORI: Allmänt
Permalink



.

        DATUM: 2009-10-27 TID: 20:40:53






Tankar kommer och går, dagarna rullar utan att man förstår
Min älskade skatt, jag saknar dig, jag saknar ditt skratt
Vi hade ett band, moster och du, och vart du än är där vill jag vara nu
När jag höll dig intill mig kändes jag hel, att du togs ifrån oss var bara så fel
Jag önskar och ber, jag ber varje dag, att vi igen ses, min ängel du och jag


http://feie.tkphotography.se/VictorsSida.html



Victors fond
Det rullar fortfarande sakta men säkert in pengar till Victors egna fond som jag startade som en kamp emot det som drabbade min gudson när han bara var ett år. Nu har istället fonden förvandlats till en minnesfond i Victors namn.  Cirka 10% av de barn som får cancerformen Neuroblastom tillfrisknar i och med att tumörerna försvinner av sig själva men för hälften av barnen med diagnosen utvecklar det sig till en mycket svårbotad cancerform.  
313 620 kronor är hittills insamlade på fonden Den starkaste stjärnan, och jag hoppas att pengarna har kommit till nytta och att det fortsätter att ramla in stora summor så att vi en dag kan utrota detta hemska monster som kallas för Cancer. Barn är oskyldiga själar och ska få leva. Detta borde vara en självklarhet!
Fortsätt att skänk pengar i änglabarnens minne och sprid detta budskap, för det är otroligt viktigt!

Ängeln Victors fond: www.barncancerfonden.se/1707
Ängeln Eltons fond: www.barncancerfonden.se/4659


2 K o m m e n t a r e r
KATEGORI: Allmänt
Permalink



zombies och tårar.

        DATUM: 2009-10-26 TID: 21:52:26
usch denna hemska vintertid. När jag slutade jobbet idag för att gå hem så var det aldeles mörkt ute. Nu fattas bara snön och slasket så har vi en tvätt-äkta normal svensk vinter. 

Den här helgen gick jag och syster Sofie på bio i Kista. Först åt vi lite mat och drack kaffe sen var det dags för filmen. Eftersom vi båda är ytterst känsliga när det gäller, ja, allt (!!) så valde vi en film som verkade påde läskig, äcklig och skit-rolig. ZOMBIE-LAND! Det är en zombie/splatter komedi med bra skådisar och rolig handling. Den handlar om ett zombiesmittat USA där en über töntig kille träffar 3 andra osmittade människor vilka är en vapengalen cowboy från Texas plus två tonårs bedragersskor som ständigt sätter dem i skiten.
Mycket skratt tills en specifik scen i filmen som fick oss både i gråt. Vi hulkade och grät medans blodet sprutade på bio-duken och de runt omkring oss måste ha trott att vi var allvarligt störda. 
Men definitivt en sevärd film som vi båda rekommenderar starkt, dock ej för människor som är känsliga för blod och osv. 





Efter bion så skjutsade Sofie hem mig till Emma i kungsängen där vi umgicks ett tag tills vi lämnade huset och begav oss till, hör och häpna, Brunnas EGNA lilla krog. Där var det cirka tio personer till plus några hö-balar på en kärra så vi bestämde oss för att ta bussen upp till centrum istället. Där blev det utgång på sportbaren och det slutade faktiskt med att jag hade skitkul. Efterfest hemma hos en Niklas där det blev brottning och Michael Jackson moves av hela mitt hjärta. Dagen efter vaknade jag av ett värkande huvud (av brottningen) och jag och Emma bara slappade tills det var dags för mig att bege mig hemmåt. 

Så sammanfattningen av helgen blev ändå rätt positiv trots bio-gråt och blåmärken. 

Hoppas ni också hade en toppen helg.   
0 K o m m e n t a r e r
KATEGORI: Allmänt
Permalink



Elton

        DATUM: 2009-10-25 TID: 20:34:51


Den 24:e Oktober lämnade ännu en liten hjälte vår jord. Lilla Elton fick ängla-vingar efter hans långa kamp mot cancerns onda klor.. Tänd ett ljus i hans minne och skänk gärna en slant till barncancerfonden för att försöka förgöra detta monster som slukar dessa små underbara barn.

Vila i Frid Lilla Elton!! Du får leta reda på Victor i himlen.

 



"NI måste försöka tänka på plågan jag inte längre har
och alltid försöka minnas att jag hos er fortfarande finns kvar

Inga mera slangar, ingen lång vass nål
Inga starka medeciner, nu läker mina sår
Min kropp är fri och jag känner mig stark,
med ett stolt leende lättar mina fötter från denna kalla mark...

Dit jag skall, dit längtar jag redan nu
och där möts vi igen så småningom, jag och du
Ni har så länge suttit vid min sida och vakat över mig
Nu är det min tur, mitt skydd jag nu ger tillbaka till dig..."

                       av: Sofie Karlsson

3 K o m m e n t a r e r
KATEGORI: Allmänt
Permalink



.

        DATUM: 2009-10-24 TID: 11:11:18
Jag har verkligen inte haft lust att skriva på bra länge nu. När jag sitter på jobbet eller är ute och går så kommer jag på hundratals saker jag planerar att skriva ner på bloggen men när jag väl kommer hem och sätter mig framför datorn så blåser all inspiration bort. Det känns som om varje gång man skriver så blir det automatiskt ett ledsamt inlägg om sorg, saknad eller något annat som man mår för stunden.

Jag ska börja skriva snart igen jag lovar.
Har också börjat föra mat-dagbok med bilder så det kommer jag snart också att komma ut med på bloggen, vilket jag vet att några redan väntar på.

Igår Fredag så tog jag det bara lugnt och tog en lång dusch medans ett blodigt hockey-krig höll på inne i mitt vardagsrum, och tro mig det är inget en flicka vill beblanda sig med i såna här tider.
Sen såg jag och R på "ett perfekt mord" tills jag somnade på soffan och gick och lade mig.
Idag ska jag och Sofie nog på bio eller något. Mysigt att göra något tillsammans.

Skriver lite senare idag.

Kramar! 
1 K o m m e n t a r e r
KATEGORI: Allmänt
Permalink



Fredag.

        DATUM: 2009-10-09 TID: 17:24:22
Äntligen Fredag. Med tanke på mitt förra inlägg så ska jag berätta att jag i onsdags tog mig till Victors grav och det gav mig en iskall lång powerwalk. Det går bra så länge man har musik i öronen men stormen som omgav mig hjälpte inte till speciellt  mycket. Igår så joggade jag också till träningen fram och tillbaka vilket är en bra bit.
Slutresultat: En aningen förkyld men vältränad Josse.

Det var meningen att jag skulle åka till Västerås idag och stanna hos mamma tills på söndag men planerna blev ändrade så nu sitter jag här i lägenheten och försöker komma på något att göra resten av helgen.

Nu blir det dags för att packa upp väskan bege sig till systemet och laga en god middag med ett glas gott vin till.
Trist att vara själv bara. Tar förmodligen en tur ut till Sofie och Peter sen också och lyssnar på bandet som spelades in när de var hos mediet tidigare idag. Har varit såå nervös hela dagen, spännande spännande.

Trevlig helg allihopa!!
3 K o m m e n t a r e r
KATEGORI: Allmänt
Permalink



Höst och kyla och ingen bil.

        DATUM: 2009-10-06 TID: 20:33:04
Sitter och laddar inför Desperate Housewifes, kom precis in från en bitande kylig promenad som jag hade i sällskap med lillasyster Ida. Båda har varit döförkylda i cirka tio dagar nu men båda börjar krya på oss så träningen får sätta igång på allvar igen känner jag. 
Det är ju helt värdelöst att hösten/vintern är här. Dagarna går väl an då solen skiner men så fort solen gått ner så försvinner livslusten helt. Det suger speciellt mycket att inte ha bil. Det är för kallt för att gå till träningen så då slutar det oftast oftast med en hemmakväll i soffan under en filt och en påse godis framför sig. 
Att inte ha en bil får mig att gå under. Gud så bortskämd man låter men det som är värst med att inte ha bil är att jag inte kan ta mig till Victor gravplats. När jag har tillgång till bil är jag nästan där varenda dag men annars blir det ytterst sällan. Visst kan jag ta bussen men jag orkar inte betala 80 kronor fram och tillbaka för att åka i 6 minuter i en fullsatt buss som aldrig går rätt tider. Jag får dåligt samvete både för Victor och inte allra minst mig själv. Känns som jag sviker honom när moster inte kommer dit för att sjunga en sång, blåsa en ballong och blåsa blåsbubblor för honom. Jag vet ju självklart att Victor inte hänger runt sin gravplats, jag menar, varför skulle ett litet barn vara på en kyrkogård? Jag hoppas innerligt att hans själ finns framförallt hemma i sitt rum, och i allas våra hjärtan. Men endå kommer dessa samvetskänslor varje sekund jag tänker på att jag inte varit där. Det är ju en plats vi skapat för honom, en plats där jag känner att jag kan prata med honom utan att börja storgråta av saknad. Mitt hjärta känns lättare när jag varit där. Varför vet jag egentligen inte. 

Imorn kanske det blir en riktig långpromenad till Victor.
Det beror på kylan, men som sagt.. Vad gör man inte för kärleken? 
5 K o m m e n t a r e r
KATEGORI: Allmänt
Permalink