Nu har jag lite trött tid över för att uppdatera om min lilla resa.

Resan till Chicago gick helt ok, för mig, för H:s familj gick det mindre bra för. Efter att de på arlanda upptäckte att de glömt en hel ryggsäck med viktig medicin så spydde H ner sig själv och nästan hela Arlanda. Det var jobbigt. Tullen tog cirka två timmar pga all deras special-mat samt medicin-lådor, det plus tre barn och en trött assistent var nog väldigt tufft för dem.
På planet så råkade jag somna rätt fort så råkade bli ensamma med alla tre barnen, tro mig, det var ej med flit, jag var utmattad efter 2 timmar i tullen.

Väl i Chicago rullade det på rätt så bra faktiskt, en trevlig stad verkar det som, som jag gärna skule vilja se mer av. Vi landade i Cleveland ca 20.00 lokal tid. Vi hade rejäl jetlag och var som utslagna redan i taxin påväg till hotellet.
Hotellet är finare än förväntat, har ännu inte hunnit inviga gymmet eller poolen då jag jobbat konstant sedan igår, men imorgon har jag en ledig efter middag samt ledig hela helgen så då blir det träna av :)

Ikväll tänkte jag våga mig ut på en liten mini-sightsing runt hotell området. Ojojoj. Jag som annars är så kaxig var faktiskt lite skrämd av alla stora svarta män i dreads och stora huvor som stod och rappade någon slags 8-mile rap med varsin stor joint i handen.
De tittade misstänktsamt på mig när jag närmade mig dem, "Hi, wazzup?", sa jag med en inbillad cool amerikans brytning och försökte sen världsvan ut. "Yo lady, u shud not be out alone after dark gaaaal", sa de och granskade mig upp och ner som om jag vore någon slags söt hallucination av weedet. "I know hehe", sa jag och vände och gick tillbaka de 30 meter jag hunnit gå ifrån lobbyn. Så mycket för sightsing va?

HERREGUD! Vart har jag hamnat? Bro?

Imorgon blir nog en bättre dag, det känner jag på mig. Då ska jag dra ut å se mig omkring medans det är ljust. Och jag ska försöka få kontakt med något shysst folk (om jag hittar några vita mesar som jag själv) och se vad de har för planer i helgen. Jag har SJÄLVKLART inga föutfattade meningar om mörkhyade men jag vill helst inte bli någon liten kvinnlig kopia av Eminem som inte ens kan rimma. Ehm..

Herman har en söt doktor, eller han är kanske inte direkt söt, men han är trevlig och duger nog för ett glas vin om det skulle krisa sig med sällskap. Han tittade faktiskt på mig lite extra när jag satt och tränade hypeventilering med H inför en undersökning. Han sa "well done H, and you too Josie." Jag sa "thanks man", och försökte låta sådär oansträngt cool igen och jag tror det lyckades för han vände sig om hela två gånger för att le åt mig innan han lämnade rummet.. Oh TRO MIG det är inte det lättaste att låta oansträngt cool efter fem minuters hyperventilering.

Snart skriver jag igen. JAG KÄNNER MIG SOM EN DÅRE!!! JAG TROR ATT JAG ÄR EN DÅRE!!