Sista avsnittet av Sjukhuset.
DATUM: 2009-06-18 TID: 20:36:58Lilla älskade ängla barn. Jag förstår inte varför han var tvungen att tas ifrån oss. Jag vill alltid få känna hans kropp, hålla hans hand, pussa hans läppar och höra hans skratt. Tårarna bara forsar och hjärtat gör så ont av att se honom så glad, så glad då men nu helt borta.
Kommer alltid att ha den dagen kvar i minnet, det var dagen jag kom hem från USA där jag varit under hela Victors högdos. Jag saknade honom så när jag var borta. Grät många gånger över att veta att han var under behandling och mådde förfärligt, och jag var inte ens där för att klappa honom på kinden. Dagen jag kom hem var Victor så glad. Han fick presenter, vi blåste ballonger och han fick för första gången visa mig när han stolt körde runt på sin motorcykel.
Han var så glad och ville skrämmas hela tiden med ett litet "buh". Ingen av oss anade då vad som väntade oss. Det gör så ont så ont så ont. Är så glad att vi har dessa filmklipp från tv3. Sista avsnittet som visades ikväll kommer jag se på många många gånger om, det var ju då han var som gladast.
Ska minnas vår prins förevigt!
Det var ett väldigt fint avsnitt men också himla sorgligt eftersom man visste hur det hela slutade. Satt med tårade ögon men med ett leende på läpparna när han skulle skrämmas och sa "bu". Det syntes verkligen hur mycket han tyckte om dig, och hur stolt han var när han fick visa dig när han åkte motorcykel. Det är en ovärderlig skatt dom filmerna. Många tankar och styrkekramar till Dig idag!
Såg självklart er lilla Prins ikväll. Som vanligt rörd över dina rader och vad Ännu en medmänniska/mamma till 3 skriver. Jag känner precis som henne. Man både log och grät på samma gång.
Tänker så på er och Victor. Ljusen brinner fortfarande här på bordet för honom.
Vilket fint avsnitt...jag bara log när han sa bu, pussade på sin älskade moster och stolt fick visa när han åkte på sin motorcykel...sen blev det som ett slag i magen när det blev vitt och texten kom. Så fel och så overkligt. Usch vad jag lider med er...Finaste lilla Victor vad jag önskar att du hade fått leva vidare<3
Kram Malin
Det var så fint! Finaste Victor! Ett ljus står i fönstret och brinner för Victor och mina kinder är våta av tårar.
Kram,
Tessan, mamma till Ida och Tim
Oerhört fint och det känns märkligt att en så levande och glad liten kille plötsligt inte finns kvar här. Men han verkar ha varit omgiven av massor av kärlek under sin korta livstid, inte minst från sin moster.
Ett väldigt känsloladdat avsnitt, tårarna och leendet avlöste varandra ibland kom dem sammtidigt. Fina fina lilla Victor.. vad orättvist denna värld varit mot dig, jag hoppas så att du är en glad liten ängel nu, som e glad och lycklig och får vara ett fritt barn.. utan smärta och medicin!
Ni finns alla i mina tankar!
Verkligen ett härligt avsnitt. Fint att de visade just det som sista avsnitt. Det var nog en tanke med det; att visa alla glädje Victor också fick uppleva under sin sjukdom. Som jag skrev till Sofie på victors blogg: låg efteråt och tänkte på att han bara några dagar innan han dog fick kraft att hoppa upp och sätta sig på sin lilla motorcykel och köra runt, runt i korridorerna. Han var nog lika glad då som han var i gårdagens avsnitt.
Ni hade en jättefin kille som ni bär med er för alltid.
glad midsommar.
Jaa Victor var så lycklig över att äntligen få träffa och pussa på sin älskade moster Josse!
Han kommer alltid finnas vid din sida.
Hoppas du binder en liten krans åt Victor med idag, ni får ha det så bra som ni bara kan.
Kramar från mig till er alla
