Jag är hemma.
Har återigen lämnat ett av mina många liv bakom mig för att påbörja ett nytt, eller kanske fortsätta det gamla. 
Min flygresa var KAOTISK! Det hela började med att Flyget som skulle gå från Cleveland till Chicago var försenat några timmar pga flygtrafiken. Detta betydde att jag KANSKE och troligtvis skulle missa anslutande flyg till Sthlm från Chicago, vilket jag inte hade någon större lust med. Väl på planet och när vi landat i Chicago så fick jag ett sms från Chris som sa att lokaltiden i Chicago var en timme senare än den i Cleveland, vilket betydde att jag hade en halvtimme på mig om jag skulle hinna med nästa flyg. Jag knuffade mig fram och ut ur planet, sprang som en galning och letade efter Terminal 5 (som såklart låg på andra sidan flygplatsen) och var tvungen att ta tåget dit (som by the way tog evigheter). Tullen blev någon slags panikstrippning av kläder som lades fort i korgar och miljoner ursäkter om att jag försökte hinna med mitt flyg som skulle gå om cirka fem minuter. Jag sprang som en dåre, sprang och kom fram till Gate 15, svettig som en islandshäst efter 17 mils töltning, och jag hade missat boardingen med ungefär en halv minut. Inget att göra åt saken. 

Efter att ha pustat ut en stund hos SAS underbara tröstande personal så begav jag mig mot American United Airlines (som var skyldiga till mitt öde) och jag hade nithandskarna på och bettskenan isatt. "Jag KRÄVER ett hotell" morrade jag till många irriterade/irriterande flygpersonal!!
Efter cirka 2 timmars tjat och hot om att stämma deras bolag så gav de med sig och gav mig ett hotell som var jätte fint. Jag tog en hotellbuss dit och åt en mycket dyr middag på flygbolagets bekostnad, sen var det dags för en välförtjänt vila.

Morgonen därpå så vaknade jag och kom på att jag missat en dyr frukost (återigen) på flygbolagets bekostnad. Jag checkade ut vid tolv-tiden och flörtade med en bartender som gav mig skjuts till flygplatsen. Jag gick och åt frukost (på Mc Donalds) och läste lite i min bok. Jag gick och checkade in och sen skulle jag bege mig mot min Gate. 

Tullen.
Jag blev stoppad i tullen, mitt pass sade att jag heter Josefine Anna Karlsson, medans mitt boardingcard sade att jag heter Erika Danielsson (!!!!). De trodde att jag var någon slags (as dålig) identitets förfalskare och tog in mig i ett rum och överföll mig med frågor om varför detta hade hänt. Jag skyllde allt på SAS inchecking och efter cirka en havtimme så följde de med mig dit för att bevisa mig fel.. Jag hade naturligtvis rätt (Hah!) . 
Killen på incheckningen hade gjort något (stort) fel och bad mig så hemskt mycket om ursäkt och uppgraderade mig till Buisness-class. Tjoho! I like alot! 

Efter det gick resan hem bara bra och jag landade på Arlanda strax innan halv åtta på morgonen. Jag åkte direkt till Uppsala för att träffa min Victor. Det var underbart och han blev så glad över att se mig och det värmde verkligen mitt hjärta. TV3 har varit och filmat oss i stort sett hela dagen och jag tycker att det ska bli spännande att få se alla avsnitt av Sjukhuset när de börjar sända, då Victor kommer vara med väldigt mycket. Jag tror de börjar sända alla avsnitt i slutet av Mars.

Här på avdelningen 95an blir jag kvar iaf tills på Söndag. Dags att återigen se döden i vitögat. Dags att känna frustrationen från alla drabbade. Dags att försöka behålla hoppet både för sin egens och för alla andras skull. 
Tillbaka till verkligheten.