Så var en alla helgona helg avklarad. I fredags så var jag på Halloween-middag hemma hos min kära vän Emma, det var jag Fredda, Emma och Kalas-Claes. Vi åt gott, drack vin och badade i jaccuzzin i flera flera timmar. Mycket trevlig kväll!

I lördags så mötte jag upp Sofie i centrum och vi gick och handlade lite godsaker inför kvällen. Sen åkte vi till graven där vi mötte upp resten av familjen och gjorde det fint, tände många ljus och planterade lite nya blommor och sådär. Det var mysigt när mörkret lade sig och Victors fina Spöket Laban lyste upp bland alla gravar.
Klockan sex så hölls en minnesgudstjänst för alla de 40 liv som avlutats i år. Innan den så gick vi in i den lilla kyrkan där Victors begravning hölls. De andra hade varit in flera gånger förut men jag har inte vågat mig på det. Så för första gången på länge tog jag ett kliv in i den vackra lilla salen där så många hemska minnen väcktes till liv. Även fast kyrkan var tom så såg jag framför mig den lilla vita kistan längst fram med locket öppet. Lilla Victors kropp som var nedbäddad tillsammans med nappar, gosedjur, foton och smycken. Jag såg framför mig alla blommor som ställts upp och alla stora ramar med foton som placerats ut längst fram vid altaret. Det var för jobbigt så jag rusade ut. Ibland slår det mig vad som har hänt, vill helst hålla borta de tankarna men de går inte att förneka, kanske borde de inte heller förnekas. Mår illa när jag tänker på att min syster och hennes man, två personer som jag älskar högt, begravde sin lilla prins i just denna kyrka för inte alls så länge sedan.

Klockan sex började det riktigt jobbiga. Tårarna slutade inte rinna för någon av oss och när de högt ropade upp dem som har lämnat oss under året så lev allt igen overkligt. "Victor Oscar Sundberg, 1 år 7 månader gammal". Ett ljus tänds, ett ljus för Victor. Mamma som sitter brevid mig håller mig så hårt att jag riktigt känner smärtan som just i den stunden pågår inne i hennes hjärta. Jag hör Sofies andetag bakom mig och jag känner också hennes och Peters sorg. Annars var gudstjänsten mycket vacker där mycket vettigt blev sagt och underbar musik spelades. 

Resten av kvällen spenderades ute i Krägga där vi åt snittar och annat gott. Sen blev det skräckfilmer för hela slanten. Söndagen umgicks jag med Sofie och bonus-familjen. Sen åkte vi på bio   i Kista. Trubbel i Paradiset blev det, eller det rikgit namnet är Coulpe Reatreat. Fasen för de svenska översättarna.

Nu ska R ha datorn. Ska väl kolla nån hockey-match lr nåt, suck!

Ha det bra allihopa!!!!