Ursäkta det dåliga uppdaterandet.

Tiden närmar sig då Vilma kommer till världen. Jag har ännu inte förstått att hon föds snart, har nog knappt fattat att Sofie ska få ett andra barn. Nyss fanns Victor här kroppsligen och nu kommer en liten Vilma. Svårt att förklara hur jag tänker, allt har gått så fort att hjärnan inte har hängt med riktigt i svängarna. 

Vilma föds snart och om prick 3 veckor och 4 dagar så lyfter mitt plan från Arlanda och mitt nya helt annorlunda men korta tid i Indien påbörjas. Jag har mycket ångest över att jag åker ifrån Vilma Sofie och Peter men jag försöker tänka på alla de barn som behöver mig så mycket mer där borta i Indien. 3 månader går fort och när jag kommer hem så kommer Vilma vara lite större, inte bara äta, dreggla och sova hela 24 h om dygnet.

Det är mycket att planera. Inte lång tid kvar nu och det känns som jag inte alls har koll på  läget. Försäkringar ska betalas, vaccinationer tas, läkemedel köpas, överföringar ska göras och miljoner saker till, inte minst packingen som jag allt har lite smått panik över. Men allt ordnar sig till slut såklart även fast det inte känns så.

De senaste två dagarna har varit hemska för mig. Har varit orolig för min 9 månader hög-gravida syster som legat på sjukhus misstänkts ha blodpropp. Hängögat sitter där de sitter så nu är vi nog mer lika än någonsin. Läs mer på hennes blogg, jag tackar Gud (eller någon annan) för att det gick bra. 

Ikväll sitter jag ensam hemma och ser på gamla videofilmer från när man var liten. 
Ska lägga mig tidigt. Imorgon ska jag in till stan för att träffa en annan tjej som ska volontära i Indien samtidigt som mig, dock kortare period. Vi har aldrig träffats men det ska bli super kul att ses. 

Ha en super Fredag!