Halsont å film-mys
DATUM: 2009-11-13 TID: 21:05:49Fredagsmys med Idol, Rickard, Marley & Jag, Gran Torino och massa lösgodis. Snart sätter nog febern igång känns det som :(
Indien 2/2 - 27/4
DATUM: 2009-11-10 TID: 21:02:18Ni som följer min blogg vet att jag är lite av en såkallad "Globetrotter". Jag har hållit mig hemma i Sverige en lång tid nu, bortsett från resorna i somras och USA resan förra våren, dels på grund av Victors sjukdom, bortgång och för att stötta min syster och resten av familjen igenom sorgen.
Nu har jag kommit till ännu ett kapitel av mitt liv då ännu en resa är bestämd, bokad och till mesta dels planerad.
Denna gång blir det ett lite annorlunda resmål som jag i hela mitt liv drömt om att få göra. Det kommer bli tufft, spännande och inte minst lärorikt. Denna gång åker jag till INDIEN!
Jag ska den 2:a februari åka till Dehli där jag ska vidare mot en stad som heter Sikar i Rajasthan. Där ska jag bo och jobba med att hjälpa framförallt barn i en by som heter Banjara Basti. I byn bor cirka 2500 personer som är från den lägsta kasten i Indien och framför allt de vandrande folkgrupperna - zigenare.
Levnadsvillkoren i byn är dåliga och de saknar bostäder, vatten, elektricitet och utbildning. Det finns ingen skola i byn och föräldrarna stödjer ej sina barn att gå i skolor som ligger i andra byar eller städer.
Många människor i Banjara Basti har problem med alkohol, tuggar och röker tobak samt spelar om pengar, detta inkluderar också kvinnor och barn.
Organisationern jag ska jobba för har öppnat en liten skola i byn. Här deltar ca 40-45 barn för att lära sig grunderna i engelska; tala, läsa, skriva och viss matematik. Volontärerna skapar en fostrande men lekfull miljö som ökar kreativiteten hos barnen genom att rita, måla, spela spel, sjunga, leka etc.
Framför allt är målet att lära barnen om hygien då detta saknas helt i deras uppfostran, det kan vara allt från att lära sig att det är viktigt med någorlunda rena kläder till att tvätta händerna då och då.
Jag kommer att arbeta och bo tillsammans med de lokala invånarna vilket jag ser mycket fram emot.
Jag tror inte att det går att riktigt "förbereda" sig på vad som komma skall under tiden i Indien men allt jag vet i nuläget är att jag tror att det kommer bli en mycket speciell och minnesvärd resa. I 3 månader kommer jag att stanna och hjälpa till av hela mitt hjärta.
Hittills har jag bokat flyg, fixat nytt pass, kollat upp vaccinationer och betalat in anmälningsavgiften. Jag väntar samtidigt på ett besked från min arbetsgivare om jag får tjänstledigt under min tid i Indien eller ej, om inte så har jag tyvärr inget annat val än att säga upp mig från mitt arbete.
Här kommer några bilder som jag hittat på andra volontärers bloggar som är tagna i byn Banjara Basti, så då får ni se en liten "preview" av det jag kommer att syssla med om ett par månader.
Någon som varit i Indien eller gjort volontärs arbete förr? Skriv gärna om ni har synpunkter eller tips och råd :)
Massa Kärlek från Josse!
HJÄLP SOFIE VÄLJA KLÄNNING INFÖR GALAN!!!!!
DATUM: 2009-11-06 TID: 21:33:48Igår följde jag med Sofie till stan. Hon skulle hitta en outfit till Mama-galan som är nästa söndag på Berns.
Det blev en stressig start men jäklar vad vi hade flyt när det gällde själva shoppandet. Klänningar på och av, foton, nästa plagg, annan bh, mindre storlek. Allt hon provade passade förvånansvärt bra måste jag säga trots sin stora mage. Vi hade jätte kul iaf och hon kom hem med två små svarta, två kuvert-väskor och lite andra nödvändiga prylar som kommer att behövas. Vi avslutade hela shoppingturen med varsin varm choklad med grädde på ett litet café på centralstationen. MUMS!
Nu är det Idol och jag är helt sjukt imponerad över kvällens framträdanden. Reeza, Kalle, Erik och Tove och Marielle. STÖRTSKÖNA och för proffesionella för Idol. De andra små brunögda kareoke-kopiorna Rabih och Eddie förstår jag inte alls vad de gör där. Varje jäkla fredag är det lika falskt och trisst. VAKNA SVENSKA FOLKET!!
Imorgon firar vi Peters födelsedag ute i Krägga så dit beger jag mig efter jobbet.
Här är några bilder från gårdagen i stan.
Varma Kramar
Trolltyg
DATUM: 2009-11-03 TID: 21:14:15
Igår blev det filmmys efter träningen. Jag och Rickard satte på Trolltyg i Tomteskogen. En gammal favorit-klassiker för oss båda två. Vi fick en stund av skratt och minnen och det var det värt. 
"-Var är Fjant? -Här mamma!!"
"- Mammaaa, en helt tomte-arméeee!
Alla Helgona helgen
DATUM: 2009-11-02 TID: 17:08:01I lördags så mötte jag upp Sofie i centrum och vi gick och handlade lite godsaker inför kvällen. Sen åkte vi till graven där vi mötte upp resten av familjen och gjorde det fint, tände många ljus och planterade lite nya blommor och sådär. Det var mysigt när mörkret lade sig och Victors fina Spöket Laban lyste upp bland alla gravar.
Klockan sex så hölls en minnesgudstjänst för alla de 40 liv som avlutats i år. Innan den så gick vi in i den lilla kyrkan där Victors begravning hölls. De andra hade varit in flera gånger förut men jag har inte vågat mig på det. Så för första gången på länge tog jag ett kliv in i den vackra lilla salen där så många hemska minnen väcktes till liv. Även fast kyrkan var tom så såg jag framför mig den lilla vita kistan längst fram med locket öppet. Lilla Victors kropp som var nedbäddad tillsammans med nappar, gosedjur, foton och smycken. Jag såg framför mig alla blommor som ställts upp och alla stora ramar med foton som placerats ut längst fram vid altaret. Det var för jobbigt så jag rusade ut. Ibland slår det mig vad som har hänt, vill helst hålla borta de tankarna men de går inte att förneka, kanske borde de inte heller förnekas. Mår illa när jag tänker på att min syster och hennes man, två personer som jag älskar högt, begravde sin lilla prins i just denna kyrka för inte alls så länge sedan.
Klockan sex började det riktigt jobbiga. Tårarna slutade inte rinna för någon av oss och när de högt ropade upp dem som har lämnat oss under året så lev allt igen overkligt. "Victor Oscar Sundberg, 1 år 7 månader gammal". Ett ljus tänds, ett ljus för Victor. Mamma som sitter brevid mig håller mig så hårt att jag riktigt känner smärtan som just i den stunden pågår inne i hennes hjärta. Jag hör Sofies andetag bakom mig och jag känner också hennes och Peters sorg. Annars var gudstjänsten mycket vacker där mycket vettigt blev sagt och underbar musik spelades.
Resten av kvällen spenderades ute i Krägga där vi åt snittar och annat gott. Sen blev det skräckfilmer för hela slanten. Söndagen umgicks jag med Sofie och bonus-familjen. Sen åkte vi på bio i Kista. Trubbel i Paradiset blev det, eller det rikgit namnet är Coulpe Reatreat. Fasen för de svenska översättarna.
Nu ska R ha datorn. Ska väl kolla nån hockey-match lr nåt, suck!
Ha det bra allihopa!!!!
Lyser för min älskling
DATUM: 2009-10-28 TID: 21:18:59
.
DATUM: 2009-10-27 TID: 20:40:53
Tankar kommer och går, dagarna rullar utan att man förstår
Min älskade skatt, jag saknar dig, jag saknar ditt skratt
Vi hade ett band, moster och du, och vart du än är där vill jag vara nu
När jag höll dig intill mig kändes jag hel, att du togs ifrån oss var bara så fel
Jag önskar och ber, jag ber varje dag, att vi igen ses, min ängel du och jag
http://feie.tkphotography.se/VictorsSida.html
Victors fond
Det rullar fortfarande sakta men säkert in pengar till Victors egna fond som jag startade som en kamp emot det som drabbade min gudson när han bara var ett år. Nu har istället fonden förvandlats till en minnesfond i Victors namn. Cirka 10% av de barn som får cancerformen Neuroblastom tillfrisknar i och med att tumörerna försvinner av sig själva men för hälften av barnen med diagnosen utvecklar det sig till en mycket svårbotad cancerform.
313 620 kronor är hittills insamlade på fonden Den starkaste stjärnan, och jag hoppas att pengarna har kommit till nytta och att det fortsätter att ramla in stora summor så att vi en dag kan utrota detta hemska monster som kallas för Cancer. Barn är oskyldiga själar och ska få leva. Detta borde vara en självklarhet!
Fortsätt att skänk pengar i änglabarnens minne och sprid detta budskap, för det är otroligt viktigt!
Ängeln Victors fond: www.barncancerfonden.se/1707
Ängeln Eltons fond: www.barncancerfonden.se/4659
zombies och tårar.
DATUM: 2009-10-26 TID: 21:52:26Den här helgen gick jag och syster Sofie på bio i Kista. Först åt vi lite mat och drack kaffe sen var det dags för filmen. Eftersom vi båda är ytterst känsliga när det gäller, ja, allt (!!) så valde vi en film som verkade påde läskig, äcklig och skit-rolig. ZOMBIE-LAND! Det är en zombie/splatter komedi med bra skådisar och rolig handling. Den handlar om ett zombiesmittat USA där en über töntig kille träffar 3 andra osmittade människor vilka är en vapengalen cowboy från Texas plus två tonårs bedragersskor som ständigt sätter dem i skiten.
Mycket skratt tills en specifik scen i filmen som fick oss både i gråt. Vi hulkade och grät medans blodet sprutade på bio-duken och de runt omkring oss måste ha trott att vi var allvarligt störda.
Men definitivt en sevärd film som vi båda rekommenderar starkt, dock ej för människor som är känsliga för blod och osv.
Efter bion så skjutsade Sofie hem mig till Emma i kungsängen där vi umgicks ett tag tills vi lämnade huset och begav oss till, hör och häpna, Brunnas EGNA lilla krog. Där var det cirka tio personer till plus några hö-balar på en kärra så vi bestämde oss för att ta bussen upp till centrum istället. Där blev det utgång på sportbaren och det slutade faktiskt med att jag hade skitkul. Efterfest hemma hos en Niklas där det blev brottning och Michael Jackson moves av hela mitt hjärta. Dagen efter vaknade jag av ett värkande huvud (av brottningen) och jag och Emma bara slappade tills det var dags för mig att bege mig hemmåt.
Så sammanfattningen av helgen blev ändå rätt positiv trots bio-gråt och blåmärken.
Hoppas ni också hade en toppen helg.
Elton
DATUM: 2009-10-25 TID: 20:34:51
Den 24:e Oktober lämnade ännu en liten hjälte vår jord. Lilla Elton fick ängla-vingar efter hans långa kamp mot cancerns onda klor.. Tänd ett ljus i hans minne och skänk gärna en slant till barncancerfonden för att försöka förgöra detta monster som slukar dessa små underbara barn.
Vila i Frid Lilla Elton!! Du får leta reda på Victor i himlen.
"NI måste försöka tänka på plågan jag inte längre har
och alltid försöka minnas att jag hos er fortfarande finns kvar
Inga mera slangar, ingen lång vass nål
Inga starka medeciner, nu läker mina sår
Min kropp är fri och jag känner mig stark,
med ett stolt leende lättar mina fötter från denna kalla mark...
Dit jag skall, dit längtar jag redan nu
och där möts vi igen så småningom, jag och du
Ni har så länge suttit vid min sida och vakat över mig
Nu är det min tur, mitt skydd jag nu ger tillbaka till dig..."
av: Sofie Karlsson
.
DATUM: 2009-10-24 TID: 11:11:18Jag ska börja skriva snart igen jag lovar.
Har också börjat föra mat-dagbok med bilder så det kommer jag snart också att komma ut med på bloggen, vilket jag vet att några redan väntar på.
Igår Fredag så tog jag det bara lugnt och tog en lång dusch medans ett blodigt hockey-krig höll på inne i mitt vardagsrum, och tro mig det är inget en flicka vill beblanda sig med i såna här tider.
Sen såg jag och R på "ett perfekt mord" tills jag somnade på soffan och gick och lade mig.
Idag ska jag och Sofie nog på bio eller något. Mysigt att göra något tillsammans.
Skriver lite senare idag.
Kramar!
Fredag.
DATUM: 2009-10-09 TID: 17:24:22Slutresultat: En aningen förkyld men vältränad Josse.
Det var meningen att jag skulle åka till Västerås idag och stanna hos mamma tills på söndag men planerna blev ändrade så nu sitter jag här i lägenheten och försöker komma på något att göra resten av helgen.
Nu blir det dags för att packa upp väskan bege sig till systemet och laga en god middag med ett glas gott vin till.
Trist att vara själv bara. Tar förmodligen en tur ut till Sofie och Peter sen också och lyssnar på bandet som spelades in när de var hos mediet tidigare idag. Har varit såå nervös hela dagen, spännande spännande.
Trevlig helg allihopa!!
Höst och kyla och ingen bil.
DATUM: 2009-10-06 TID: 20:33:04Det är ju helt värdelöst att hösten/vintern är här. Dagarna går väl an då solen skiner men så fort solen gått ner så försvinner livslusten helt. Det suger speciellt mycket att inte ha bil. Det är för kallt för att gå till träningen så då slutar det oftast oftast med en hemmakväll i soffan under en filt och en påse godis framför sig.
Att inte ha en bil får mig att gå under. Gud så bortskämd man låter men det som är värst med att inte ha bil är att jag inte kan ta mig till Victor gravplats. När jag har tillgång till bil är jag nästan där varenda dag men annars blir det ytterst sällan. Visst kan jag ta bussen men jag orkar inte betala 80 kronor fram och tillbaka för att åka i 6 minuter i en fullsatt buss som aldrig går rätt tider. Jag får dåligt samvete både för Victor och inte allra minst mig själv. Känns som jag sviker honom när moster inte kommer dit för att sjunga en sång, blåsa en ballong och blåsa blåsbubblor för honom. Jag vet ju självklart att Victor inte hänger runt sin gravplats, jag menar, varför skulle ett litet barn vara på en kyrkogård? Jag hoppas innerligt att hans själ finns framförallt hemma i sitt rum, och i allas våra hjärtan. Men endå kommer dessa samvetskänslor varje sekund jag tänker på att jag inte varit där. Det är ju en plats vi skapat för honom, en plats där jag känner att jag kan prata med honom utan att börja storgråta av saknad. Mitt hjärta känns lättare när jag varit där. Varför vet jag egentligen inte.
Imorn kanske det blir en riktig långpromenad till Victor.
Det beror på kylan, men som sagt.. Vad gör man inte för kärleken?
mamma
DATUM: 2009-09-28 TID: 22:08:08Imorn ska jag träffa mamma :)
älskade du..
DATUM: 2009-09-23 TID: 17:19:43
"När en blomma bryts av
I sin vackraste blom
då blir marken så trist
och så fruktansvärt tom.
Men kanske ändå
att det någonstans finns
en äng eller undangömd skreva,
dit blommor som brutits för tidigt
får komma och fortsätta
växa och dofta och leva…
Inte kan väl den blomman
förvandlas till stoft
som av himlen har fått
både färger och doft?
Men kanske ändå
att det någonstans finns
en kärlek som allt kan förklara:
att den som har gjort
den blomman en gång
nu vill ha den tillbaks
för han kan inte mer
vara utan den bara…"
Högdalen och musikalande
DATUM: 2009-09-20 TID: 16:24:23Ikväll blir det nog film-mys med syrran. Är sugen på att se Cadillac Records men Beyonce. Den verkar bra :)
Hoppas ni haft en bra helg alla ni som läser här!
bilder
DATUM: 2009-09-16 TID: 23:26:00Sitter ikväll och ser på bilder och minns. Lägger upp några så ni får ta del av minnena. Dom betyder allt.
Pussas under misteln
Lek i väntrummet
Bråkar lite grann
Nere i kulverten med moster
Presenter från USA
Klär julgranen
Leker i Victors rum
Några sista stunder
saknad
en liten knutte
DATUM: 2009-09-16 TID: 22:58:21En iskall kår gick igenom hela min kropp när jag hör ljudet av en liten elmotorcykel komma farandes runt hörnet på gatan. En liten pojke i 2 års åldern sitter på den med en blå hjälm med små figurer på och gul knäppning. Han skrattar och tjoar och hans mor/far föräldrar springer efter den lilla killen. Det knöt sig så i magen. Det är ju inte Victor men ändå så kunde jag inte slita blicken ifrån honom. Tårarna steg i ögonen när han åkte förbi oss där på gatan, när man såg honom åkandes därifrån så såg det exakt ut som vår lilla prins. Han stannade upp ofta och tittade bak mot oss och grannbarnen som lekte i lekparken. Det hade lika gärna kunnat vara Victor, men det var det ju inte.
Moster saknar dig så lilla mini-buddah.
tiden
DATUM: 2009-09-14 TID: 23:33:016 MÅNADER!
Jg lägger mig ner och känner ångesten komma. Hur fan kan tiden gå så fort. R lägger armen om mig och vi räknar tillsammans ut att det faktiskt bara är 5 (!!!) månader. "Puh!" känner jag, "skönt att det inte gått ett halvår.."
VARFÖR SPELAR DET NÅGON ROLL????
4,5,6,7,12,107 månader, det kommer ALLTID att kännas skit, samma ångest, samma SKIT!
Varför bryr man sig ens om ett månads antal? Det är ju faktiskt inget jubileum. Det är sorg och det kommer aldrig att bli bättre, det kommer bara vara mer och mer saknad.
Acceptans?
Ska man acceptera att tiden bara går? Jag antar att man måste.
Mama-hjälte 2010
DATUM: 2009-09-14 TID: 21:45:11Nu är det dags att rösta rösta rösta. 5 inspirerande och kämpande mammor är nominerade till årets mama-hjälte tävling som hålls av tidningen Mama och expressen varje år. Jag var en av dem som nominerade min syster Sofie och hon är en av de fem kvinnor som nu kan vinna titeln.
Min syster. En mamma. En mamma till ett änglabarn.
Hon förlorade sin son för, idag, fem månader sen. Jag umgås nästan varje dag med min syster och såg ljuset i hennes ögon slockna samma stund som Victor togs ifrån oss. Hoppet försvann. Hon tror inte jag ser, men jag ser. Jag ser att varje barn hon ser på fiket får det att knyta sig i magen på henne. Jag ser de tårar hon blinkar bort när hon tror att ingen kollar. Jag ser att vissa av de vackraste låtar vi lyssnar på blir till plåga för hennes öron. Ibland när tystnaden kommer, om så bara för några minuter, så försvinner hon in bland tankarna, minnena. Och vad gör jag? Jag gör ingenting för jag vet att jag kan ingenting göra. Inga ord är till någon tröst. Men hon står upp.
Ibland lägger jag mig och skriker rakt ner i en kudde, jag tycker synd om mig själv för att jag vet att jag aldrig kommer att få se Victor igen, och jag SKÄMS för mig själv.
MIN ÄLSKADE SYSTER FÖRLORADE SITT BARN!! FÖRLORADE SITT BARN!!
I sin blogg kämpar hon. I sin vardag kämpar hon. Hon inspirerar andra kämpande mammor, inte minst de mammor till sjuka barn. Hon inspirerar också mig! Sofie är den starkaste person jag vet och hon förtjänas att uppmärksammas. En sann hjälte.
Jag är så stolt, så STOLT över min storasyster.
En vacker, intelligent, inspirerande och kämpande 24 årig kvinna som varit med om något av det värsta som kan hända, att överleva sitt barn.
Så sätt igång att rösta nu. Alla mammorna förtjänar egentligen att vinna men ni som läser min blogg håller nog med mig om att det vore underbart om Sofie fick titeln Årets Mama-Hjälte. Varje röst behövs!
skriv SOFIE KARLSSON till [email protected] och du har skickat din nominering. Lätt som en plätt.
Jag älskar dig Sofie och jag önskar jag kunde göra mer.
jag vill göra mer.
förlåt att jag inte kan göra mer.
din dag
DATUM: 2009-09-04 TID: 23:29:574:e september 2007.
Jag sitter i min lägenhet i Mooloolaba, Australien. Jag och min pojkvän är på balkongen och kollar efter delfiner som man ibland kan se hoppa i vågorna i havet. Det höll oss ibland sysselsatta i timmar. Den här dagen var det väntat att syrran ska beräknas att föda. Mamma hade lovat att ringa mig om det var dags. Och strax bakom mig hör jag ringsignalen. Jag skuttar in i lägenheten och svarar.
-"Nu är hon öppen 8 centimeter, nu går det undan", säger mamma och låter lite lätt stressad.
-"Öööh okej, svarar jag. "Vad betyder det är det dags att föda då eller?"
-"jag ringer dig igen om några timmar, försök att hålla dig lugn nu!" säger hon och sen lägger vi på.
Jag hoppar upp och ner och förklarar glatt för min pojkvän att min systers vagina äntligen har öppnat upp sig. Hjälp! Vad spännande, jag ska bli MOSTER!
Jag och min kille tvingades sysselsätta oss i några timmar tills det återigen ringde i mobilen. En liten pojke har då kommit till världen, både mamma och barn mår bra.
Jag rusar till ett internet café och går in på akademiska.se och sen in på "webbisar". Där hittar jag en bild på en liten underbar knodd. Skriver ut bilden och jag pussar på den och älskar honom redan så jag håller på att spricka. Killen har köpt en flaska vin som vi glatt delar på nere på stranden för att fira min systers son.
Några veckor senare så överasskar jag syrran när jag en kväll oväntat knackar på dörren till deras hem i Lillkyrka. Sofie öppnar med ett chockat ansikte när hon ser vem som kommit från andra sidan jorden, i famnen håller hon en liten sovande krabat. Vi kramas och sen får jag hålla i den som skulle komma att bli min största kärlek. Hans lilla kropp tätt emot min. Jag minns den känslan. Jag sjöng tyst för att inte väcka..
4:e september 2009
Hur ska det gå att vara glad? Hur firar man ett liv som är över? Du skulle ha fyllt 2 år.
En stor kille. Skulle du ha sprungit runt och lekt? Kanske haft ett litet kalas? Skulle jag ha fått jaga dig för att försöka sno åt mig en puss? Skulle du sen ha blivit arg och muttrat "dum dum osse" om jag lyckats få mig en puss?
En mamma och en pappa måste idag vakna ensamma, utan sin son.
De får åka till en grav där en Spöket Laban sten sträcker armarna efter dem. Sjunga för dig på Din dag, och bara be och hoppas på att du hör. 
